Ångest

Det är så konstigt med mej. Jag har allt man kan önska sej och ändå är jag inte nöjd.

Idag tex kom fikat till mej, supergoda kakor och trevligt sällskap. Sedan kom maten åxå så jag behövde inte ens kliva ur mjukisbyxorna eller tvätta håret. Lägg till tusentals pussar och kramar på det och massor med bus och mys. Mina finaste vänner hör av sej och visar att dom tänker på mej, solen skiner, bilen går bra men nåt är det som gör mina ögon tårfyllda. En saknad, en sorg, ett krossat hjärta.. Det finaste jag nånsin skapat är mitt allt och det enda som får mej att kliva upp på morgonen.

Det som inte dödar, det härdar. Men när skinnet är gjort av den hårdaste metallen och man är så gott som odödlig.. varför känner man sej ändå svag?



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0